30. En fullspäckad helg

Har träffat N hela helgen. Efter att han hade jobbat i lördags åkte vi ut till Kållered och gick i affärer för att kika på möbler och sådant. En kompis till honom ringde, så vi bestämde att han och hans tjej skulle komma hem på middag till mig på kvällen. Så N och jag tog en tur till mataffären och handlade mat.

Efter det åkte vi förbi exet, för han hade lagt beslag på alla strömkablar till datorerna i samband med att vi flyttade isär. Så jag fick två av honom. Det var jättekonstigt att se honom igen - hade ju inte gjort det sedan vi flyttade isär för drygt en månad sedan. Han såg trött och sliten ut. Det kändes väldigt konstigt att N följde med, även om han satt kvar i bilen när exet kom och mötte oss. Men det gick bra och jag överlevde i alla fall. Exet frågade mig hur jag mådde och jag svarade att det var bra och log. På något sätt kände jag mig sorgsen över att hur han såg ut, men han kanske bara hade en dålig dag - de hade tydligen varit på fest dagen innnan. 

Hur som helst så skulle mamma ha en present till sin väninna som fyllde 50, så på vägen från exet åkte vi förbi väninnan. Mamma, hennes man och min bror mötte vi på parkeringen, så inte nog med att jag träffade mitt ex när N var med - han fick också hälsa på delar av min familj. Men det verkade gått bra, för mamma skickade sedan ett sms och skrev att han verkade gullig och att hon var glad för mig. Så det var skönt. Verkade som N överlevde eftermiddagen med.

Så efter att ha hälsat och grattat snabbt förklarade vi att vi skulle hem och ha middag, så vi tog bilen tillbaka till mig och började med maten. Gästerna kom och efter att besviket bevittnat Earth Hour-klockslaget, då det inte hände någonting, från berget gick vi in och åt.

N stannade hos mig och vi hade en mysig kväll ihop. Både lyckades somna på överkastet och han väckte mig vid halv fyra och undrade om vi inte skulle gå och lägga oss på riktigt. På morgonen skulle han iväg och jobba några timmar och när han slutat fick jag ett sms där han undrade om jag skulle med och sparka boll. Jag, fotboll? Jodå, klart man hängde på, trots världens sämsta kondition och att jag inte spelat fotboll på sådär 8-10 år. 

De kom och plockade upp mig och så var vi iväg några timmar. Jag hade så roligt. Var helt slut efteråt och fick ett rejält blåmärke ovanför knät och sträckte mig i ena ljumsken på något sätt, men annars så. Vi tog en tur till ett indiskt ställe och åt mat. N bjöd, vilket var typsikt trevligt.

Efter det åkte vi hem till honom och hämtade lite grejer och sedan tillbaka till mig. 

Igår pratade jag med mamma också och hon sa att vi var välkomna hem till dem på middag på fredag. Båda mina systrar skulle komma hem i helgen och den ena ha med sin pojkvän som jag inte träffat än. Så jag pratade med N om det och tydligen så är det i alla fall så pass seriöst med oss att han ville utsätta sig för att träffa min galna familj. Så det ska bli jätteroligt!

29. När blir det seriöst?

Jag sittter ensam hemma i min lägenhet och lyssnar på musik. Snart ska jag ta och hoppa in i duschen, så jag kan få snyggat till mig i håret. 

Hade N över på middag igår och efter det var vi och spelade biljard. Jag förlorade ganska mycket. Men det var kul i alla fall. Sedan åkte vi hem hit, så jag fick vinna över honom på TP. Det var bra. Jag gillar att vinna. 

Han har nyss åkt härifrån efter en härlig morgon med massor med kramar och gos. Håller på att falla brutalt för honom och jag vet ännu inte om det är bra. Men jag tror det. Vill ju bara att han ska känna samma för mig. 

Ska träffa honom senare igen. Ta en tur ut till IKEA ihop. Måste ju vara poäng för sådant. Haha... När man börjar gå på IKEA ihop - är det fortfarande att man bara dejtar lite då, eller är det mer?

Så konstigt - han gick precis och jag längtar redan efter honom. Han har så sjukt fina ögon. Och så luktar han så gott. Blir alldeles lycklig när jag tänker på det...

Så hur vet man då när det blir mer seriöst än att man bara dejtar någon? Får klura på det de närmsta dagarna och se vad som händer helt enkelt.

28. Dagen efter våffeldagen

Igår var det våffeldagen och jag var hemma hos N på våfflor och mys. På bussen hem till honom fick jag sms från J, som undrade hur jag haft det i Sälen. Jag svarade bara kort att det varit toppen. Funderar över om jag borde säga något till honom om N. Men samtidigt så är det ju inte som jag har en förhållande med någon av dem egentligen - särskilt inte med J - och jag kan inte direkt tycka att jag ska säga något bara sådär heller, taget ur luften. Det skulle bara bli konstigt. Men jag känner inte alls något intresse av att träffa honom mer. Det jag kommit fram till var att han inte alls var min typ. Jag behöver en kille som är mer självständig, snyggare, roligare och mer som jag. Eller kanske mer som N? 

Börjar bli farligt intresserad av honom och hoppas bara att jag inte kommer bli sårad. Det är mitt största problem just nu. Och jag vill inte vara för på heller så jag skrämmer iväg honom, men samtidigt så vill jag ju träffa honom. 

Han är verkligen hur gullig som helst. Som sagt, så var jag ju hos honom igår och åt våfflor. Efter det kollade vi på en film, men i slutet av den så lyckades jag somna i soffan. Jag var helt slut. Vaknade av att han satt och strök mig över håret och log mot mig. Han har så fina ögon. Blir alldeles varm av att titta på honom... Hur som helst så gick jag upp för att borsta tänder och ta bort sminket och efter det kröp jag ner i sängen hos honom. Låg och pratade och kramades och lite till fram tills dess att ingen av oss orkade vara vaken längre.

Imorse så körde han mig ner till centralen så jag kunde ta bussen till skolan. Och pussades innan jag klev ur bilen. Härligt, härligt... 

Nu sitter jag i ett grupprum med min kompis J. Hon ser mig stirra flummigt in i väggen och frågar "Vad är det med dig? Är du kär eller?". Och jag bara skrattar som svar.

27. Efter helgen

Resan blev kanonbra. Vi fick massor med härliga åk i backarna, god mat, en del partajande och bastande och så naturligtvis kärlek. När vi åkte upp kände jag ju inte någon av killarna egentligen. N hade jag träffat två gånger innan. Och trots det så blev det jätteroligt.

På dagarna åkte vi skidor och på nätterna fick jag ligga och kramas med N - hur härligt som helst. Och i princip hände det inte mer än så på alla tre nätterna där uppe. Istället bestämde vi att han skulle stanna hos mig natten mellan söndag och måndag, och så blev det.

Så på söndagen, efter att han släppt av de andra killarna som var med där uppe, så åkte vi hem till mig. Ganska så snart blev det dags att lägga sig - klockan var ändå halv tolv på natten när vi kom hem. En hel del kramar och pussar ledde vidare till att vi också hade sex där på söndagsnatten. Och efter det bara vi höll om varandra och somnade till slut, efter ännu fler pussar och kyssar. 

På morgonen hade ingen av oss bråttom iväg, så vi låg i sängen och gosade flera timmar. Till slut var han ändå tvungen att åka och jobba och jag blev ensam hemma igen. Och ganska snart började jag åter längta efter honom. 

Igår kväll skrev han till mig och frågade om jag ville komma till honom imorgon på våfflor och mys. Naturligtvis tackade jag inte nej till det, utan imorgon kväll sover jag hos honom - hur mycket sova det nu blir...

Fick sms från honom att han tycker om mig. Det kändes bra. Jag tycker om honom också. Det här känns mycket bättre än vad det gjort innan, som med J. Frågan är bara hur jag ska förklara för honom att jag, som inte ville slänga mig in i något, har fastnat för någon annan.

26. Hur blev det så?

Jag är i Sälen. Hur hamnade jag här?

Igår var jag hemma hos N. Han kom och hämtade mig och så åkte vi och köpte mat. Åkte hem till honom och åt, kollade på film. Helt trevligt. Han är söt. Me like... Till slut blev klockan hur som helst dags att åka hem, så han följde mig till bussen och kramade om mig. Strax efter jag gått och lagt mig fick jag sms. Så vi skickade fram och tillbaka en stund och rätt var det var, så hade vi bestämt att jag skulle åka med honom och hans vänner upp till Sälen idag. 

Så sagt och gjort, strax efter lunch kom han och plockade upp mig och vi hämtade de andra killarna. Har haft en kul bilresa och det verkar som det kommer bli några bra dagar här uppe. Det roliga är att jag verkligen inte är en impulsiv människa alls, utan alltid brukar planera allt jag gör i minsta detalj. Så hur sjutton hamnade jag här? 

Har bäddat precis. Delar sovrum med honom, så vad som helst är möjligt.

25. Upptagna killar

Igår var det fest. Vi var hemma hos en kompis och roade oss med att dricka tequila och annat gott. Efter några timmar där åkte vi in till stan och gick ut.

Under kvällen hade jag halvflirtat lite med en kille som jag, efter ett tag, fick höra hade flickvän. Det verkade dock inte hindra honom från att flirta tillbaka. Så vi pratade faktiskt till och med lite om det. De hade varit ihop i några år, men det verkade inte som det var sådär jättebra. Hur som helst så gick kvällen och vi var i närheten av varandra hela tiden. Väl ute på ett dansställe så passade vi på att hångla lite i en soffa när de andra inte var i närheten. Men det är klart att de märkte vad som var på gång. Och plötsligt insåg jag att jag blivit en sådan tjej som hånglar med andras killar. Hur sjukt är inte det. Jag har blivit en sådan som jag själv föraktar. Och jag vet att jag skrattade åt att det faktiskt hände och att jag tänkte att "ja, ja... det är ju inte jag som har flickvän". Det blev i alla fall inte mer än så men han hade redan innan på kvällen fått mitt kort, så där har han ju både mail och telefonnummer. Och dessutom passade jag nyss på att skicka en vänförfrågan till honom på Facebook. Vi får väl se om han svarar...

Annars har jag träffat N idag. Ja, precis - ytterligare en ny kille att hålla ordning på. Vi gick på samma gymnasium, men började prata via den där internetsidan. Så han kom hem till mig ikväll och fikade och kollade på film. 

Förresten så ringde amerikanen igår igen. Jag svarade inte då heller, men han hade lämnat ett meddelande på telefonsvararen. Antar att jag måste skicka ett sms och be honom sluta höra av sig till mig och att jag inte är intresserad.

24. Livet går vidare

Det gick ändå hyfsat bra i lördags. Fick pratat med honom om att det gått alldeles för fort och att jag var inte beredd att slänga mig in i något. Verkade som han ändå förstod, men förklarade också att han absolut inte hade bråttom utan kunde vänta om jag behövde det. Saken är att det är inte så jag känner alls, utan som jag tänker är det bara så att han är inte någon som jag vill ha någon djupare relation med alls just nu. 

Under veckan har jag fått några sms från honom om att han saknar mig och tycker jag är underbar och så vidare. Och då får jag dåligt samvete igen för jag ville ju inte känna den här pressen. Det är som om han lyfter upp mig till skyarna och får mig att vara så fantastisk och jag klarar inte leva upp till det. Jag orkar inte leva upp till det. 

För att få lite distans så har jag pratat med några andra killar på nätet under veckan. Har dock inte träffat någon mer och det är väl lika bra det. Däremot så har jag fått flera sms från amerikanen, som ju är alldeles för gammal för mig. Han ringde i helgen också, men jag ville inte svara. Har inte velat svara på hans sms heller, men han skickar nya hela tiden ändå. Hemsk jag känner mig som dissar någon så, men jag orkar helt enkelt inte. Vi sågs liksom två timmar ungefär och nu blir jag inte av med honom. 

Vilka problem man har... För många killar som vill träffa en. 

23. Ett jobbigt möte

Ska strax ta och bege mig in till stan och träffa J. Har hörts lite grann i veckan och han skrev till mig att det kändes som jag tröttnat på honom. Är det så? Jag vet inte... Men det är för mycket just nu och har gått för snabbt alltihop. Det har varit en skön vecka när jag inte träffat honom, men just nu fasar jag inför det. Jag vet inte vad jag ska säga till honom och hela min kropp skriker att den inte vill. 

Hur blev det såhär? Var han det jag behövde just då? För att orka med flytten från exet? Det är möjligt. Och jag känner mig hemsk i så fall, för det skulle innebära att jag bara utnyttjat honom. Fast just då kändes det ju bra. Det är bara när jag tänker på det nu som jag blir stressad, får panik och känner att jag inte vill. Att han är inte Mr Right och inte ens så halv-right att jag vill ha honom just nu heller. Kanske dags att lämna och gå vidare? 

Vi får se vad som händer helt enkelt. Hur det känns när vi ses. Just nu segar jag mig så mycket som bara går för att slippa träffa honom. Men jag vet att jag vore en riktig bitch om jag inte åkte in alls...

22. Lammkött och oldies

Egentligen ville jag inte träffa honom ikväll, men han var i princip utanför min dörr, så jag kunde inte säga nej. Jag får inget utrymme, får inte tid att tänka själv, får inte tid att vara själv, får inte tid att träffa andra människor. Så jag gör mig själv svårtillgänglig och drar mig undan.

Kändes av det redan i lördags, efter att han sovit här. Jag bara längtade tills jag skulle få bli själv igen. Då ringde jag min syster och pratade med henne om hur falsk jag känner mig, men samtidigt är det så svårt att säga något till honom, för jag vet inte själv varför jag är sådan här igen. Fast nu är det värre, för nu är det inte att jag är tveksam längre, utan jag känner att jag måste få vara ifred från honom ett tag. Han vill träffas hela tiden och det kväver mig.

Så hur som helst så var jag ute med en gammal kollega på lördagskvällen. Hade jättekul och pratade med henne om vad som hänt sedan det tog slut med exet. Berättade för henne att K hört av sig tidigare under dagen och ville att vi skulle höras fram på natten, det vill säga han ville knulla. För det är verkligen det det handlar om med honom. Flummigt flirtande fram och tillbaka och så knullar vi. Ingen romantik där inte... Och det behövs inte med honom heller, för han är inte seriös med det och inte jag heller.

Efter några glas vin på ett ställe gick vi vidare och dansade. Det var 23-årsgräns dit vi gick och ändå upptäckte jag mig själv med att fnissandes stå och hångla med en 21-åring utanför stället frampå natten. Det enda jag kunde tänka var hur ung han var - där snackar vi lammkött - och att han var ungefär det sämsta hånglet jag någonsin haft sedan jag var 12 år och fick min första kyss. Katastrofalt. Så jag smet tillbaka in till mina vänner snabbt och höll på att garva ihjäl mig när jag berättade och vi tjöt av skratt ihop. 

När det var dags att gå hem stog jag med min vän L utanför under tiden som hon rökte. Då kom det fram en amerikansk kille till mig och undrade om jag hade tuggummin. Klart han fick ett och så fortsatte vi prata - är ju fint att man kan öva upp sina engelska skills på fyllan, tänkte jag. Det slutade med att han frågade om jag ville ses och ta en kopp te i veckan och why not, kände jag, så vi bytte nummer. Sedan gick jag ensam hem till min lägenhet under tiden som jag höll på att skicka sms till K. Han ville komma hem till mig så det var väl på gång att han skulle göra det, men han var så jäkla seg, så jag gick och lade mig istället. Så när han kommit ut från stället han varit på ringde han och väckte mig, så jag sa att jag sov och vi fick ses en annan dag istället. 

Pratade med honom igår och det verkade helt lugnt och han ville tydligen träffa mig nu till helgen istället. Kanske trevligt, jag vet inte...

Hur som helst, så fick jag ett sms från amerikanen igår också. Han ville ses på kvällen och fika. Så eftersom jag inte hade något annat för mig möttes vi och gick och drack te på ett ställe. Vi satt och pratade om massor med saker, eller tja... Det var mest han som pratade. Och jag fattade väl typ hälften. Kom fram till att han var alldeles för gammal för mig - 38 år och frånskild med barn i skolåldern. Så när han försökte hålla mig i handen när vi tog en promenad efteråt drog jag mig undan och stoppade händerna i fickorna. 

Min plan för den närmsta tiden nu är att jobba så mycket som jag bara kan för att slippa alla killbekymmer. Det blir bara trassligt. Den enda som jag skulle kunna tänka mig att träffa är K, för där förväntar jag mig inget och det är bara på skoj vi ses. Så då är det ok, när inga känslor är inblandade och man inte riskerar att såra någon.