Så för att du ska få en liten bakgrund till hur det hela började, så ska jag presentera mig själv lite kort:
Jag är en tjej på tjugo-någonting som för ganska så exakt en månad sedan blev singel efter ett långt förhållande. Alldeles för långt egentligen, för de senaste åren var det verkligen inte bra. Men min teori är att om man varit ihop så länge som vi var, så tar det också längre tid innan man kommer till den där punkten när man känner att det är dags att bryta. Men till slut hamnade vi ändå där och vi beslöt att det var dags att flytta isär.
Så nu har jag fått tag i en alldeles underbar liten lägenhet mitt inne i city, som jag kommer flytta in i om ungefär tre veckor. Det ska bli så härligt - hela världen direkt utanför ytterdörren.
Men så länge bor jag kvar i lägenheten jag i flera år delat med min före detta och vi försöker både två att vara hemma så lite som möjligt. Den här veckan är han i fjällen, så jag har det lugnt och skönt och gör bara vad jag själv känner för.
Så veckans projekt när det gäller killspaning har varit nätdejting. Registrerade mig på en sida och har pratat med några stycken, men jag känner mig djupt tveksam till att man verkligen skulle kunna hitta den rätte där. Fast så har jag ju hört att man ska aldrig säga aldrig, så det är väl bara att prata vidare, så kanske man stöter på någon riktigt mysig person där. Planen med det hela från början var faktiskt mest att ta reda på vad det finns för några singelkillar där ute - om de är något att ha, helt enkelt.
Min vän K hittade faktiskt sin man på en internetsida och berättade att hon varit på massor med roliga dejter med andra killar därifrån innan hon till slut träffade Honom och då sa det genast klick. Så lite roliga dejter kan man ju i alla fall hoppas på. Nätspaningen fortsätter...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar